onsdag 27 juni 2007

Kvarters bråk

Vi har ett kvarter i vårt område där det bara bor kriminella aborginer. Det är inte riktigt en "no go zone" då vi kör igenom det, visserligen med låsta dörrar och uppvevade rutor, men vi stannar mycket sällan. Folk skjuter upp mitt på gatan, köper och säljer alla sorters droger relativt öppet och det är inte mycket vi gör för att stoppa det hela. Dom slåss och skjuter på varandra men det rapporteras sällan då dom inte vill ha vår inblandning. Det hela är politiskt och en het potatis om hur det skall hanteras. Vi som poliser på marken bara följer order. Hela området är dock ganska läskigt och jag ser inte fram emot den dag då vi blir beodrade att rensa ut alla droger och medföljande kackerlackor.

I lördags var det fest nere i kvarteret och vi var där flera gånger under kvällens lopp bara för att kolla att allt var okej. Klockan 3 får vi ett larm om att dom har börjat slåss ute på gatan. Vi åker dit (inte med ilfart) och parkerar bilen mitt i gatan utanför ett radhus. Utanför bråkar tre män. Vi stiger ut ur bilen och går fram till dem och frågar vad som står på. Som en given signal öppnas en dörr och det stormar ut folk. Vi är nu plötsligt omringade av 30 fulla aggro aborginer. Min partner kallar på backup medans det fortsätter att komma ut folk från alla olika hus. Jag känner igen en kvinna vars son blev dödad i en hemsk olycka för ett par år sen då han försökte rymma från en polisbil.

Jag måste erkänna att jag nu känner mig lite olustig till mod. Som tur var är de så packade och aggro att dom börjar bråka med varandra. En pojke får en flaska i huvudet och medans de är upptagna springer vi till bilen och låser dörren. Innom ett par minuter kommer förstärking från när och fjärran och vi är nu minst 25 poliser varav 10 har full kravall utrusting. Vi skingrade gruppen och eskorterade 10 stycken till tågstationen.

Efteråt kunde mina ben inte sluta skaka. Benen lydde mig inte längre och jag var tvungen att trampa runt för att få det att gå bort. Måste erkänna att denna incident var helt klart det läskigaste jag varit med om hitils. Det var läskigt för det gick så fort när det "turned to shit". Vi var inte på något sätt blase när vi gick ur bilen men det kändes ändå som vi var helt oförberedda på vad som hände sen. Det finns en bil utrustad med kravall utrustning som alltid finns till hands efter förra rioten, men den kändes väldigt långt borta när den behövdes.

Efteråt satt vi i bilen och bara asgarvade åt oss själva och hur rädda vi var. Det blev nästan hysteriskt och tårarna sprutade. Nästa jobb var ett parkerings klagomål och jag lyckades hålla bägge benen under kontroll denna gång.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Läbbigt. Förstår att du blev skakis.

Anonym sa...

Puh, jag blir matt. Vilken tur att ni kan snacka om det efteråt. Skakiga ben är en varning, sist jag fick det höll jag på att halka av vägen i 100 km/tim, allt gick bra men bara tanken på vad som kunde hänt gjorde benen till skvalpande gelé.

Anonym sa...

Blackout - Köra av banan i 100km/tim skall man inte göra. Tur att allt gick bra, vet precis hur du kännerd dig.