Loppan har ont

Hade ytterligare en sjukhus vistelse i veckan lite mer traumatiskt än förra gången.
Dan efter jag kom hem från min vistelse, åkte största loppan in för att ta bort en systa på livmorden. Under operationens gång upptäckte de att de även fick ta bort en del av urinblåsan. Hon hade fruktansvärt ont när hon vaknade och fick en hel del morfin för att klara smärtan. Det var så ohyggligt att se min underbara fina lilla loppa lida så. I tre dagar har hon legat och vridit sig som en liten svag mask.

Jag sitter och håller hennes fina lilla hand och stryker hennes svettiga panna, hon somnar till in nån timme för att vakna med ett ryck och skriker rakt ut i smärta. Efter ett tag kunde jag inte klara mera. När hon somnat till gick jag ut i korridoren och storgrät. Väggarna utanför var fyllda med foton av små bebisar och större barn med tuber i näsan och med fötter och händer i bandage. Det var tack kort från familjer som fått ta hem sina barn och minnes kort av de som inte klarat sig om vartannat. Jag grät för allihop och min lilla flicka som hade fått cancer om inte de duktiga läkarna insett vad som var fel med henne och opererat i tid.

Fortsättning följer...